Early Days.
Fäbodsteatern kom till. Sven-Erik Olsson var skådespelare i Sören Larssons Studio Kroppens Poesi. En alltmer missnöjd sådan. I en bokhandel fann han ett lila suddgummi i form av en dödskalle. Det köpte han och dessutom en stämpeldyna. Dödskallen trädde Sven-Erik på en tråd. Livet kan ju hänga på en tråd, sägs det.

Detta hände sig i Höganäs. Sven-Erik började samla material för att starta en egen teater. Namnet skulle vara omöjligt i avantgardekretsar och samtidigt väl förankrat i vad som en gång räknats som avantgarde. I V. Meyerholds skrifter fann han Fäbodsteatern. Teaterns första stycke Luftslottet sattes upp i Höganäs för medlemmarna i Studio Kroppens Poesi. Efteråt talade Sören inte med Sven-Erik På en månad. När väl samtalade sade Sven-Erik att han skulle lämna gruppen, efter att de bokade föreställningarna av Tendenser var färdigspelade. Så skedde också.

Några av medlemmarna i Studio Kroppens Poesi kom senare att ansluta sig till Fäbodsteatern, som bytte hemort till Lund. Ett manifest i form av en verksamhetsidé formulerades:

F is a gathering with the purpose to investigate in a practical manner the relation between esthetics and magic, how reproducing can be used to spellbind and how the word has created the double-existence of the ´being-there´. This is accomplished by our own closed research, including theater oriented undertakings, as well as excursions in the habitual or unknown surroundings of everyday geography, through open or closed seminars with interested and competent practitioners of the acting arts, rites, circus, pictorial art and any related activity. We also organize opportunities for other people to perform. F has since the founding in 1982 and up until 1984 produced and performed the following plays:

LUFTSLOTTET /Castle of Air (1982) by Sven-Erik Olsson
MÄSSAN / The Mass (1982) by Lena Ekhem
HELST SKULLE MAN VARA EN FANTOM / Prefered mode of existence: Phantom (1982) by Sven-Erik Olsson
DEN MAGISKA KLÄNNINGEN / The Magic Dress - based on the tale of Little Red Riding Hood (1983)
ETT DRÖMSPEL / A Dreamplay (1983) by August Strindberg
Solkatter / Sun cats (1983) by Sven-Erik Olsson
INFERNO /Inferno (1984) based on Strindbergs novel adapted by Lena Ekhem

Luftslottet
Sjutalet är ett lika gott skäl som något annat. Så löd den inledande repliken. Stycket byggde på texter av Sven-Erik Olsson och Antonin Artaud samt en sång från en LP med Drömpojkarna. Luftslottet var inte en strikt koreograferad föreställning utan får beskrivas som en performance. Förutom Sven-Erik själv spelade ett antal föremål väsentliga roller i föreställningen. Det var en resväska, en bergsprängare (=bärbar stereoanläggning), en kastkniv, en apelsin, ett par badskor, en veckotidning, tomtebloss och tårtljus.

Alla steg i föreställningen var utprovade var för sig. Före framträdandet inför publik hade föreställningen inte genomförts i sin helhet. Detta sätt att arbeta karakteriserade framförallt de tidiga produktioner som hade Sven-Erik Olsson som ensam aktör och producent. Eftersom tiden för varje moment var noga beräknad kom föreställningarna att bli mycket lika varandra. Användandet av klockan som kontroll hämtade Sven-Erik från idrotten, dansen och en anekdot om Samuel Beckett. När fler anslöt sig till Fäbodsteatern innebar det en viss återgång till former som användes inom Studio Kroppens Poesi, men framförallt att arbetet kom att präglas av den fattiga teaterns koncept. Det kom så småningom att leda till att Sven-Erik igen gick sina egna vägar.

Helst skulle man vara en fantom
Framfördes på Stadsbiblioteket i Lund efter en inbjudan av (minns ej vem). Vid tillfället framträdde också VOID minimalistic orchestra och Lars Vilks. Föreställningen var uppbyggd kring en begravningsritual tillägnad en död antropolog. Rester från koptiska ritualer, Leopardfolket (Ghana/Nigeria) och potlatch-kulturern återanvändes under föreställningens gång. Titeln Helst skulle man vara en fantom kom från serietidningens värld och avspeglade att föreställningen andligt sett knöt an till den dubbla kontext som frivillige hjälten Fantomen och den ofrivillige hjälten Hulken skapat. Föreställningen utgör således ett undertryckande av Frankenstein- och Dracula-myterna.

Nej nu j(äv)ulen!
En julförställning i Kursverksamhetens lokaler Mårtenstorget Lund

Solkatter
Föreställningen sattes upp efter en inbjudan av en kulturförening i Helsingborg. Föreningen stod inför sin upplösning då rivningskvarteren som den nyttjat för sina tillställningar nu verkligen skulle rivas. Solkatter gestaltade en både sannolik och osannolik hemlös, som sov och vaknad och somnade om i ett kök. Under den vakna tiden hann den hemlöse med att vakna upp, raka sig med hjälp av chokladmousse i sprayform, jonglera med whiskyflamberade fiskbullar, kasta starkölsflaskor efter publiken, dricka öl- och whiskygrogg, borsta tänderna i öl, tvätta strumporna i öl, kamma sig och använda whisky som hårvatten, sjunga sånger och återvända till sin stålspiralsäng utan madrass.

Den Magiska Klänningen
var Fäbodsteaterns första och enda barnföreställning. Den byggde på Rödluvan och Vargen och vi lyckades faktiskt skrämma upp barnen på några ställen så pass att dagispersonalen tyckte att det blev för arbetssamt att engagera oss. Det är lugnare med krigsscener på TV, eller hur? mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mertext följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer

Ett Drömspel av August Strindberg. Pjäsen gavs 1983 inom ramen för ett större projekt Möten & Myter.

följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mertext följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer

Workshops — Kurser
Clown 1983

Inferno
Strindbergs text utgjorde utgångspunkten för ett äventyr i det mänskliga helvetet. Det var första, men inte enda gången som en gnagare hade en ledande roll. Denna gång var det en råtta. Lena Ekhem skrev manus och stod för regi samt spelade Indra. Sven-Erik spelade läkaren. Dan Landgré spelade Strindberg. Lena Persson spelade också flera roller och höll ordning på råttan.

mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text följer mer text f öljer mer text följer mer text följer

Under slutfasen av Inferno-projektet utarbetade Sven-Erik Olsson sina planer för fortsättningen. Hans avsikt var att återgå till de principer om precision som låg till grund för Luftslottet. Sina tankar hade han nu utvecklat efter studier av österländska traditioner som NO och Kung-Fu samt västerländska regissörer som Tadeuz Kantor och Gordon Craig vars skapelser Den döda teatern och Supermarionetten anknyt till Sven-Eriks idéer om att teatern skulle spelas av mänskliga marionetter på utsatt tid och att psykologisk trovärdighet och stjärnkult skulle ersättas av den återkommande berättelsen.